Veckan som gick
Igår började fåglarna sjunga. Nu känns det som ljusningen är nära. Snön ligger fortfarande som ett täcke, elrullen är verkligen en hjälp. Det hade inte gått annat. Jag tackar varje gång jag använder den att jag gav med mig. Det var mitt fina neuroteam som övertalade en kaxig Karin som sa "jag vill inte ha nåt passiviserande..näe, träning behöver den här kroppen för att komma igång". Nu står min lilla kompis här..mina ben i snön, mina ben när jag far och handlar, eller far upp i skogen med en termos kaffe. Underbart, nu gick längtansblicken efter skogsdoft å ryggsäcksfika igång. Lite nostalgisk blir jag allt också. Bilder av Chrille förväntansfull inför skogsmulle, när jag laddade "kånken" med varm saft i en sirapsflaska som hade en raggsocka utanpå för att hålla värmen.Här har det varit full fart sedan sist jag var inne. Vattenträningen på fredagen var verkligen en höjdare. Jag kände värmen redan när jag klev ner i bassängen. Det kan ju inte betyda annat än att känseln börjar komma tillbaks. Men, det har varit luringar förut, så jag tränar på i vanlig ordning i hopp om att visa nerverna vägen "hem". Balansträningen blev också en överraskning. Jag la in hoppsasteg både framåt och åt sidan. Med focus i i blick skuttade jag iväg fram och tillbaka i bassängen borta på Löt i Strängnäs.
I förra veckan hämtade vi också vår nya bil, en Toyota Avensis combi. Jabbadabbadoo..inga fler rullstolsdelar spridda i bilen och blöta däck i baksätet. Nu kan vi också använda bilen utan att dra på blåstället först, fantastiskt befriande. Vi testade den på långkörning direkt, och ställde GPS´en på Torsby för en helg med skidåkning. Ja precis..skidor! Tänk att det ska till en ryggbrytning för att komma ut på skidor.
Jag har aldrig varit en njutare av att åka på platten tidigare, och tror faktiskt det beror på utrustningen. Pappa var en hejjare på skidor och hade många medaljer i flera grenar. Som sladdis av fyra syrror, fick jag köra på ärvda skidor. Skidskolan var jag med på vid ett tillfälle, den enda som åkte under snön var jag. Skidbrättena hade mjuknat med syskonskaran, när min tur kom så var dom i stort sett obefintliga. Så, nja..det var inte ens kul. Vintage på hög nivå, pappa var den som uppfann återanvändning. Mina första slalomskidor kom från containern. Pjäxorna hade jag ärvt från en vän som "bodde" i backen där alla killar från hela konfirmationsgänget var samlade. Överlycklig tog jag med skidorna till SportJohanbutiken på stan för insällning av bindningarna. "Du tjejjen, vet du vart muséet ligger?" "Javisst", sa jag upphetsat, i tron att där låg verksta´n..."Gå dit och lämna dom där dom hör hemma" sa han. Hur kul var det på en skala. Nåväl, utrustningen betyder mycket. Speciellt nu, när jag inte är utrustad balans och ben som bär mig.
Torsbytunneln var en upplevelse i sig, vilken enorm anläggning! Största upplevelsen var ändå att jag fick möjligheten att testa skidkälke. I somras träffade jag en av de mest varmhjärtade människor som finns, Anders "Järnmannen" Olsson. Jag tog kontakt med honom för nån vecka sedan och frågade om vi inte kunde hitta på något skoj. Sagt å gjort, han hade en kälke som han trodde skulle passa mig.
Kälken är en pall med två skidor, du sitter fastspänd på knäna med benen under dig och stakar fram i vanlig ordning med stavar. Skating..där går gränsen för denna anordning. Uppförs är man hjälpt av magstöd och starka armar, lungkapacitet är ingen nackdel törs jag bestämt säga. Nerförs sätts balansträningen på sin spets, stavarna är till stor hjälp. Men OJ vilken träning för inte bara bålstabiliteten en tur ger. Att vända var inte gjort i ett lappkast, det blev till att använda alla stöd som fanns och hoppa runt. Stopp? Det kan ju tänkas att en sladdning funkar, övning ger färdighet. Här ska övas!
För att öva behövs en kälke, därför kom den med hem. Nu kommer Conny att fixa så jag kan åka både i spåret och på cykelvägen. Den här kälken är verkligen en kinderkälke, med inte bara tre önskningar i ett. Tror ni jag längtar efter pulsträningen tror ni helt rätt. Stafettvasan nästa år är ingen omöjlighet.
Förra veckan skickade jag också ut mitt första nyhetsbrev med gott resultat..spännande med all feedback!
Nu är ni nog uppdaterade med det mesta. Spirulinamoothien uppdrucken, tanden borstad å fjädrarna putsade..dax att göra det bästa av den här dagen.
