Arbetstränar och Tränar..
Har förstås värsta stenen över axlarna för att jag inte skrivit på länge. Det har helt enkelt varit allt för mycket med att över huvud taget ta sig fram och förbi här i livet. Hemma har äntligen byggtorkarna tagits bort efter vattenskadan. Dom tystnade i julveckan. Imorse kom hantverkarna, vi anar en ljusning =)
Jag började arbetsträna i min gamla tjänst som Rekryteringscoach i slutet av November. På fredag är jag uppe i 50%, vilket jag ska hålla i den månad som är kvar av tre månaders träning. Jag kan tycka att det gått i en rasande fart, fast min läkare uttryckligen i läkarintyget skrev att min arbetsträning behövde gå långsamt för att jag skulle "förstå verkligheten". Nåväl, nu är jag igång .. men det vill jag lova att jag är verkligen dödstrött när jag väl kommit hem.
Tisdagar och torsdagar tränar jag i vanlig ordning på Bosön. Nu har också skridskokälkåkningen kommit igång, kör skridskokälke en gång i veckan uppe på Ösermalms IP. Fantastiskt härlig att riktigt bränna ur armarna. Det behövs efter att jag sitter å småfjölar på i rullstolen till vardags utom träningstid.
Imorgon är det två år efter olyckan. Den dagen kommer alltid att vara speciell. Enligt många läkare, är det då status syns på hur långt en ryggmärgsskadad kommer i sin läkeprocess. Det blir till att träna idag då så min status bli en annan.
Detta får bli allt för nu. Håll ut, det behöver inte dröja lika länge till nästa gång vi hörs.
